rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Om kroken sitter lågt behöver man inget ryggstöd. Jag seglar inte formula men jag är rädd om mina stackars ryggkotor och vill inte använda selar som lägger draget mot ryggen. En låg sittsele lägger hela draget på bäckenet, och bäckenet är starkt och stabilt.
-
Annars undrar jag lite om det inte är dags att nån snart försöker sig på att bygga en bräda med kolnanorör i laminatet. De där nanorören är ju totalt oöverträffade vad gäller draghållfasthet kontra vikt.
Sen vill jag ha master i nanorör, segel med osynliga nanorörsförstärkningar…
Planer finns på att bygga en rymdhiss (lite förenklat ett rep man kan klättra ut i rymden på) i kolnanorör, då borde det kunna ge rätt grymma surfbrädor. 🙂
-
Min erfarenhet: Spargsprintar är skitlätta att få tag i, men de passar aldrig mina tuttlefenor. 🙁
-
Som jag har förstått det så är ”deep tuttle” den ursprungliga tuttleboxen, alla tuttleboxar var så djupa från början. Jag har provat att sätta en formulafena i min gamla RRD från -95 och det funkar. Däremot har fenhuvudena inte gått hela vägen. De grundare tuttleboxarna är senare påfund, uppfunna antingen för att man velat göra tailen tunnare eller för att spara pengar.
Sen behöver man inte fråga just jp om fenor, många brukar säga att JP:s fenor inte är bäst på marknaden direkt. Ett snack med herrarna Lessacher eller Deboichet kan nog vara mer givande.
-
Det intressantaste för oss är ju iofs hastigheten på grunt vatten, och villkoret för att vattnet ska anses grunt.
-
@40knots 411463 wrote:
Exakt. Förr i tiden var det omöjligt för mig att surfa på produktionsbrädor men på min nya JP134 så är fotstropparna palcerade nästan exakt på samma sätt som jag själv monterade på 80 och 90 talet. Enda skillnaden är att den främre footstroppen inte är riktigt lika vinklad som jag är van vid men avstånden är i princip identiska och de är också placerade långt ut på kanten.
Har du hunnit få den att gå fort än så länge? Den är lite stor för att gå riktigt fort men du borde kunna komma upp i mer än jag nånsin varit uppe i i alla fall.
-
@getwet 411373 wrote:
Martin van Meurs har seglat 49.4 knop på en Naish speedpro 60 liter, bredd….hör och häpna 48cm! Den är extremt lång….222cm!
Men hörrö, det där har jag ju skrivit 2-3 gånger redan! 🙂
-
En annan sak är att master inte böjer sig för att man hänger vikter i dem utan för att man komprimerar dem i längsled. Barry Spanier har försökt komma fram till nån mätmetod som mäter böjningen vid kompression, men jag tror inte han har kommit fram till så mycket mer än att en mast som komprimeras utan att hållas på plats av en mastficka har en viss tendens till ”spontanfission”.
-
@Ola H. 411456 wrote:
Den kommentaren öppnar för den kittlande tanken att man kan packa sisådär 16-17 master på 32 kilo. Rena stavhopparbagaget.
Med ”rätt” mastval kan man packa 32 master på 32 kilo. Fast med såna master lär man nog behöva 32 master för att klara en semester.
-
@Ola H. 411234 wrote:
Koa, skulle du säga att vågorna upp mot udden är renare än mer ned till vänster (inifrån sett)?
Jag talar huvudsakligen ur okunnighet men det är inget snack om att vattnet smiter ut åt sidan vid udden. Det kanske gör vågorna renare.
Mitt första och enda försök att segla stenstranden började med att jag klev i vid allmänningen och blev grundligen misshandlad, gick bort till udden och klev i där på Jeppes inrådan, var för överriggad för att kunna vattenstarta, drev mot den där stora klippan som verkade många meter hög och lodrät men blev förvånad över att jag aldrig slog emot klippan fast den var på en dryg armlängds avstånd. Precis som Jeppe hade sagt så fanns det en ström som hjälpte mig ut.
-
@40knots 411095 wrote:
Rasmus, om brädan är kort och bred har jag den erfarenheten att om den stiger och lyfter från vattenytan vid tex ett litet hopp minskar våta ytan fortare än en längre och smalare bräda. Samma gäller om brädan smäller i efter att man tagit en lufttur. Katapult möjligheterna stiger.
Däremot är dessa moderna korta speedbrädor egentligen mycket längre än 265 eftersom deras bredaste pungt sitter längre fram än på de äldre vi gemför med. Deras nosparti är bara abrupt avskurna. Jag utgick alltid ifrån att all vikt som satt i nospartiet bromsade och därför tunnades de av. Nu verkar det som om det satt en massa vikt konsentrerad vid och framför masten men kanske det är så att det stabiliserar mera än det bromsar….
Finians bräda på 36cm är smal gämfört med hårdvinds slalombrädor på 50+ och produktionsspeedbrädorna på 46+. Jag tror att man kan segla runt 40-43 knop på en produktionsslalom bräda men att vill man sätta världsrekord behövs det en smalare bräda. Vill man klara sig hyfsat i konkurenssen om byarna med en hop av världens bästa surfare får man nog se till att starta på sekunden rätt och plana upp till 30+ snabbarä än vinden.
Jag tror att det du pratar om i de första två styckena hänger ihop. Det som ger det där okontrollerade lyftet är i stor utsträckning vinden som tar tag i brädans nos och ger lyftkraft. Genom att kapa bort nosen får man bort mycket av den lyftkraften och kan då göra brädan bredare med bibehållen kontroll. En bonus med den ökade bredden är dessutom att fenans kraft blir lättare att kontrollera.
Vad gäller världsrekord har jag en känsla av att det inom rimliga gränser mer handlar om rätt väder än om att ha rätt bräda. Jag ser det inte som omöjligt att en produktionsbräda (troligen speed, inte slalom) skulle kunna råka bli först med 50 knop. Trots allt hade Finian en massa spejsade prototypsegel men rekordet satte han på ett segel som var helt standard eftersom han inte riktigt trodde att det var rekordförhållanden. Ta en titt på gps-speedsurfing.com, visst är det rätt få (om någon) slalombrädor över 43 knop, men de flesta som gått fortare än 43 knop verkar faktiskt ha gjort det på produktionsbrädor. Martin van Meurs har som sagt gjort 49 knop på en standard Naish speed pro.
-
Å andra sidan, vad är problemet med det? Det betyder väl mest att slalomseglarna inte syns i totalresultatet. Möjligen, som sagt, gissar jag att man hoppas att man verkligen håller slalomrejsen i hårdare vindar. Annars blir ju folk i princip tvungna att ha två lättvindsbrädor: en formula och en stor slalom och vill man då frisegla i hårdare vind behövs ju minst tre brädor.
-
Sen har jag en känsla av att allt inte hänget på kolet som sagt. Jag slog för länge sen av nosen på min RRD och lämnade den till Per Andersson för lagning. Han blev förvånad över att han bara hittade glas och inget kol i brädan, det var ju en av Anders B:s gamla protosar och i de brädorna lär de inte ha snålat i onödan. Kanske var det bara inte nödvändigt att ha kol i nosen eller så är det inget kol alls i laminatet, jag har ingen aning. Fast brädan är inte överdrivet tung för det, nåt hekto över 6 kilo är rätt ok för en bräda på 110-120 liter.
-
@Tim.Eriksson 411074 wrote:
Men ingen som tror på 490 masten att den fungerar :S ? Ser riktigt bra ut enligt min far som kan en del om seglet.
Det är väl bara att provsegla och känna efter om det känns bra. Jag provriggade en gång min 7.8 på en mast som var alldeles för styv. Efter en liten stunds seglande var jag så totalt slut i armarna att jag fick hoppa i och simma in med grejorna. Det kan ju ha varit jag som var klen, men när jag fick en mast med rätt styvhet så hade jag inga såna problem längre.
-
Du är nog svensk mästare i Stoke Jeppe. Fast just därför tror jag att du anser att det finns saker man inte tävlar i. 😉
