ola-h
Forumsvar skapade
-
Tack, tack. Jo visst är det kul och lätt surrealistiskt.
-
Fast förutom freestylesnubbarnas snurrande så skulle jag vilja lägga till att man faktiskt ligger tightare på vågen och hittar radikalare ytor på densamma att lägga sina svängar på. Visst har alltid Robby, Polakow, Goya m.fl också kunna gjort detta med gamla single fins, men långt ifrån lika många gånger på samma våg. Och ju tightare och mer radikala linjer man hittar, desto mer behöver man den lättkördhet som Jeppe är inne på. Jag tror detta är en viktig sak som gör att det trots allt blir svårt för single fins att ta sig tillbaka igen.
Och som sagt är en otroligt stor fördel med quads att man kan justera känslan i brädan från extremt drivig och snabb (med större framfenor) till i princip lika förlåtande som en twin (med små framfenor). Så var och en (som är intresserad…) kan hitta sin egen perfekta kombination mellan att kunna generera fart och att kunna hantera farten.
Och som Jesper skriver finns det troligen otroligt mycket att göra när det gäller shapen på multifeningar. Även om de flesta twin- och quadbrädor skiljer sig en del från sina äldre singlefinkusiner, så tror jag att mycket av grundtänket hos shapers fortfarande finns kvar. Kanske kommer vi hitta helt nya sätt att se på vilka aspekter av t ex en rockerkurva som påverkar seglingen på ett något visst sätt. En sådan sak som tailkick t ex (dvs att rockerkurvan kröker lite mer bak mot aktern, något som nästan alla brädor har) behövs det på en twin/quad? Vad har det för funktion på en single fin? Behövs den funktionen på en quad? Typiskt lägger man ju svängen längre fram på railen på en twin/quad så vill man svänga är det kanske där det lönar sig att ha rockerkurva. Och om man vill trycka runt brädan på tailen (vilket men ju ibland vill) så gör ju de korta fenorna så lite motstånd att man inte behöver den extra ”hävkraft” från brädan som man får av tailkicken. Bara för att ta ett spekulativt helt hypotetiskt exempel, alltså…
-
Tydligen var de sjukt svårseglade. Men man undrar ju lite hur det skulle se ut med ”modern teknik” (både map seglingstekniken och map byggtekniken).
-
Singeln är inte död, men frågan är när (om) vi får någon av de många topprippers som gått över till twin/quad byta tillbaka igen. Jag kan se minst tre företeelser där seglingsprestandan kanske kan ha sjunkigt något sedan multifeningarna dök upp.
1. Långa bottensvängar med fullpower. De görs fortfarande, men visst var det mer pulver när Goya och Polakow körde som bäst med sina smala enfeningar. Supercleant och kraftfullt. EN quad med stora framfenor kanske kan generera lika mycket eller ännu mer driv, men frågan är om någon av de allra bästa är villiga att lära sig segla på en sådan bräda.
2. Driv genom toppsvängen. Ibland ser man toppsvängar med rejält med driv (och fart _ut ur_ svängen) på både twin och olika typer av quads, men lika ofta (speciellt på twin och quad med små framfenor) ser man hur det är mycket kraft in i svängen, men sedan plaskar liksom hela brädan ned i vattnet och stannar. Det är som om fenorna inte riktigt orkar driva brädan genom svängen. Och vi snackar inte amatörmisstag här utan man kan se detta hända snubbar på Polakow, Levi, Keith T m.fl.
3. Mobiliteten. Trots att en quads med stora fenor eller en twins med rak rocker kan ta bra höjd och vara snabba är en single fin rätt svårslagen. Jag har hört en del (inofficiell) klagan från Quatrokretsar om att fler och fler börjar snegla på sina gamla single fins och drömmer sig tillbaka till tider då en snärtig 67-litare räckte för att ta sig runt på Hookipa i marginalvind. Nu får samma seglare maxa på med stora tröga 85-liters quads/twins och fler och fler ryktas kompromissa mer och mer genom att byta sina svängiga rockers mot allt snabbare saker för att få tillbaka mobiliteten. Förr eller senare kommer någon nå gränsen och inse att en svängig single fin gör samma sak, fast bättre.
Men: Det finns helt enkelt fortfarande så många saker som twins och quads gör bättre. Seglingen har otvetydligt utvecklats till det radikalare. Som vanligt går det aldrig att gå tillbaka, bara framåt. De seglare som kört twin/quad i flera år är nog knappast beredda att kompromissa bort den mycket tightare känsla i vågridningen som en sådan bräda kan ge mot att då och då kanske kunna få ned ännu mer power i vattnet i en (med dagens mått mätt) megalång utdragen bottensväng. Men genom att gå tillbaka och identifiera de starka sidorna hos single fin och fortsätta utveckla flerfeningarna kanske vi kan ta nästa steg framåt. Och som sagt, kanske få vi trots allt snart se dagen då nyutvecklade single fins börjar synas under fötterna på topprippare även på ställen med riktigt bra vågridning.
En intressant fråga är också när vi kommer få se mer trefeningar. Vist finns de redan här och där, men personligen tycker jag att de verkar funka rätt dåligt (i vågridningen) om man kollar på videomaterial där de seglas (med några få undantag). Men jag är helt säker på att det går att få dem att funka, det är bara att det krävs mer justeringar i shapen än för twin och quad.
Personligen tror jag ett naturligt nästa steg är att fler börjar experimentera med lite större fenor fram på sina quads. Det är nämligen ett sätt att försiktigt justera grundkänslan i brädan mot lite mer power med priset att man kompromissar bort lite av den extrema ”lättkördheten”. Och det är nog åt det hållet som pendeln är på väg.
Men hur som helst kommer vi nog få se framåt med många år av brädutveckling där både single, twin quad och en och annan tri fins spelar viktiga roller.
-
Jag är heller ingen bakåtexpert – ingen hoppare alls, faktiskt – men jag brukar göra en eller två pliktskyldiga bakåtar per år. Och läskigt nog är det 20 år sedan den första satt… Faktum är att det som fick den första att sitta är samma sak som fortfarande är tricket för mig. Tidigare blev det alltid precis som för dig, dvs nosen i vattnet och masten horisontell. Det beror på att du pushar brädan (nosen) in i rotationen. Men så plötsligt en dag fick jag ingivelsen att jag skulle försöka _landa_ en bakåt istället för att bara göra ett bakåtförsök. Och PANG: där satt den. Och än i dag ( i mina extremt sporadiska försök) är det detta som avgör. Om jag bara får för mig att ”testa en bakåt” blir det alltid krasch. Men om jag tänka, nu skall jag landa en bakåt så är det stor chans att den sitter.
Så för mig är minst 90% av hemligheten att hoppa upp rätt avslappnat och sedan BARA fokusera på att ställa ned brädan i vattnet ”lite bakom mig”. Givetvis måste segel och bräda komma med, men det blir liksom kroppen som går före, känns det som. Fast kroppen kommer förstås blicken ned på landingsplatsen. Och först av allt som sagt det som finns inne i huvudet.
-
Naish och Gaastra (som också ”bytt i tysthet”) till skamvrån.
-
Två bra svar. Jag håller med om att du inte behöver börja leta efter nya fenor innan du testat. Produktionstillverkarna tenderar dessutom att plocka på rätt stora fenor för att de tror de flesta kunder har större nytta av lite bättre höjdtagning än lite ”bättre” sväng. För övrigt är det en rätt intressant skillnad mellan twin (och i viss mån även quad) och single här: på en single fin är det i princip alltid den minsta fenan som ger bäst sväng alla kategorier. Men på en twin (eller quad) kan man hamna i läget att en för liten fena gör olika aspekter av svängen sämre (t ex sämre driv/fart eller sämre grepp i toppen). SÅ fenvalet på en twin/quad är inte lika mycket ”sväng eller höjdtagning”. Som Doc beskriver är det också andra saker än den rena storleken som påverkar när man kommer in på finliret.
För övrigt tycker jag som Doc att det inte nödvändigtvis är så att fenorna längre bak ger bättre höjdtagning på en twin. Det verkar vara viktigare att få ”de små fenor man har” att hamna på ett balanserat ställe under foten. När jag har kört twin hittar jag ofta en placering som är bäst för allt. Men för olika fenor är denna position olika.
Men hur som helst, kör lite med originalfenorna och fundera sedan på
-
Nu blir jag lite osäker på vad ni tycker är så konstigt. Har inte ni en klonad hjälpreda? Hur hinner ni i annat fall med allt?
-
Men trenden kommer fortsätta. Fast man utvidgar det hela till andra delar av utrustningen. Fyra skrov på samma bräda. Fyra segel på samma bräda. Fyra seglare på samma segel etc.
-
Äh, Quad är ju mainstream nu. Det är allt annat som som är avvikande. Helt seriöst skulle jag gissa att hälften av alla sålda vågisar av 2011 års modell kommer var quads.
-
dr Masse;629014 wrote:Förmodar att du menar främre boxens bakkant… kanske mäter hemma senare… :smirk:
Ja, fast från mitten på bakkanten till railen då…
-
Sitter inte framfenorna ovanligt långt från railen? Vad är måttet från framfenans bakkant till railen (inte till tucked under utan till själva railen)?
(Av skäl som har att göra med hur man ser på anledningen till varför man har vindsurfingbrädor ställer jag frågan främst till Masse…).
-
Snyggt. Det måste vara små segel när Magnus ser stor ut…
-
Men vi kanske kan vara överens om att det var lite mer slingrande djuriskt på Kjelles tid. Jag tror tom slusken inte skulle ha något emot att lite casual sådär när efterfesten börjar falna ställa frågan om någon vill följa med hem och leka med hans ultraBoa. I princip borde det ju även funka med Mamba, men risken med Sluskens klientel är att någon tror det är en moped.
Hur som helst känns inte ”Da Curve” lika träffsäkert rent namnmässigt. Iofs var det väl inte såå länge sedan som Tabou hade kor på brädorna (numer övertaget av en engelsk custombrädestillverkare). Var det inte till och med galna kor?. Starboard hade ju FreeSex för ett tag sedan med de fick byta namn när de gjorde en prokids variant. Kids FreeSex låter ju inge vidare. Däremot har ju Tabou tappat allt vad sexighet heter i och med att deras lilla borttappade med nu återfunna gubbe verkar ha tappat snoppen – en eftergift till pryda amerikaner, sägs det. I denna anda kommer här lite namnförslag.
Kombat Ultra Kruiser
Freeride Inter-Trimmable Trifin Accellerator
Box SlotI den andan vill jag minnas min kompis Fredrik som gjorde viss typsättningmässigt våld på sitt stora Fanatic-klistermärker och fick till analFic. Mottagandet hos tyskkolonin i Guincho var lite svårtolkat. Jag fick aldrig klart för mig om reaktionerna var uttryck för kärvänliga närmanden eller en irritation över vanhelgad nationalbrädsymbol.
-
Jag har lite det omvända problemet. Jag körde av ca 30cm på mitten på min 370 mha lite taskig tajming och tungt vatten i rörelse. Nu undrar jag om det finns något bra verktyg för att sätta ihop den igen. Kan man köra den där Gerbern baklänges på nå’t vis?
