rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Svenne wrote:I ett Windsurf-nummer för inte alltför länge sen påstod Cribb/White att lårmusklerna var viktigast. I sånt fall borde du väl smiska Quadriceps och Hamstrings istället?
Jodå, jag kör djupa knäböj med 60 kilo på axlarna, det tar på de flesta av benens muskler, samt på rygg och buk, så jag tar hand om den biten med.Fast när jag kör min gamla RRD för fullt så brukar vanligaste anledningen till att jag vurpar vara just att tibialis anterior är helt slut, vilket brukar resultera i tailwalk och ett fett kastfall.
-
Oregistrerad wrote:Tack för snabbt svar. En annan fråga som rör hängsele-linor. Hur långt bak på bommen ska man ha dom och hur tätt ska de sitta på bommen?
Längre bak än de flesta har dem, skulle jag vilja säga. När jag provseglar nåns bräda brukar jag först nästan inte klara att skota in och flyttar snabbt linorna 1-2 dm bakåt. Jag har märkt att folk som klagar på att brädan är för nervös och svårkontrollerad ofta seglar halv-inskotat, vilket får nosen att resa sig och häcken att gräva ner sig så brädans botten slår mot choppen. Fullt inskotat ligger brädan oftast rätt platt i vattnet och glider mjukt och jämnt över choppen, går mycket, mycket fortare och planar tidigare. -
Jag hänger upp seglen i tvättstugan.
-
Reef1 wrote:Svenne wrote:Är det bara jag som får Sällskapsresan-vibbar, när Ole förklarar hur bra vakuum-carbon-stötdämparna är på hans skidspetsar?..
Haha nej du är inte den ende svenne! Haha vilken sjuk grej. 🙂
Haha, jag har ägt ett par såna skidor, fast inte från Dynastar utan från Spalding, på mina gick vibrationsdämparen att plocka bort. Tror det var en gimmick som skulle förena lättsvängdheten hos en mjuk skida med den hårda skidans stabilitet, både dynastaren och spaldingskidorna var hur som haver mjuka som gummi.Sen började jag köra på bajshårda skidor eftersom de gav sån grym kick när man åkte puckel.
-
Troligen är den det, men vad väger du, i vilken fysisk form är du och hur var din kunskapsnivå när du la av?
Återfallet är det tillfälle då man inser att vindsurfing är väldigt fysiskt krävande, tekniken kommer rätt snabbt tillbaka men att bli lika urstark och super-uthållig som du antagligen var när du la av, det tar tid.
-
Av nån anledning verkar det lite knepigt att mäta bredden bra. Jag har mätt den två gånger, ena gången kom jag fram till ca 51-52 cm, andra gången fick jag det till ca 53-54. Rätt stor skillnad där.
Däremot är volymen rätt annorlunda disponerad mot en modern bräda, den mesta volymen finns kring mastfoten, och nosen är rätt tjock, men bak vid fotstropparna är den rena potatisskalet.
-
Förresten, hur är en modern, riktigt liten vågis att segla jämfört med en riktigt liten 80-talare? De flesta verkar avråda mig, den enda moderna vågis jag seglat var en 85-liters stubbie (på Haga Park, inte i vågor) och den kändes rätt stor, med alla för- och nackdelar det innebär. 5.7:an som inte orkade dra upp min bräda till ytan kändes plötsligt överriggad o.s.v. och det var t.ex. rätt enkelt att stagvända på den.
-
Det finns nån freestyle-sjö i kapstaden där det finns plattvatten. Däremot har jag fått för mig att det blåser väldigt hårt i sydafrika så det är frimärksstorlek på seglen som gäller. En del tycker sånt är lite frustrerande.
-
Är den bara snabb så verkar Spice-86:an som en intressant bräda för min del.
-
Nä volymen är en gissning. Jag har för mig att jag med mina 70 kilo kan sänka brädan även när det inte sitter nån rigg på den. Och att jag använder den ihop med 5.7 beror på att den är den minst olämpliga att köra 5.7 på av mina brädor. Den känns faktiskt lite trög även med 5.0 och behöver en 4.5:a för att verkligen vakna till liv.
Kommer en modern 22:a att kännas mer elle mindre kraftfull än JL-fenan? Jag vill minnas att den har känts lite väl stor under vissa överriggade 3.5-dagar.
-
Har han en Alpha 60 N och en Mistral Hookipa och kan segla på de brädorna så kommer han inte ha nån som helst problem att segla en Copello 285. Jag hade själv en i några få veckor, den var rätt trevlig, tyckte jag.
Däremot finns de såklart massa andra fördelar med nyare brädor. Fart ville han ha, jag undrar om inte en stor superx kunde vara nåt. Jag provade en JP SuperX 115 på midsommarafton och körde visserligen ett NP Solo 7.4 i 6.0-vind, men brädan var snäll som ett lamm och gick som ett skott och störde mig inte alls när jag höll på och bråkade med seglets vandrande buk.
Sen tycker jag vattenstarter är prio 1 och gippar nummer två. Allt blir så mycket enklare om man knappt hinner bli blöt när man vurpar.
Sen kommer de gamla riggarna kanske inte heller funka så bra. Som tur är så är det racesegel, är de rätt riggade är de fortfarande stabila med dagens mått mätt, men det kommer som sagt kännas konstigt.
-
Beror väl på vindstyrkan. Men till en början funkar väl bägge seglen, och med 50 kilos kroppsvikt borde electricen vara hyfsat stadig, den är 58 cm bred och har 103 liters volym.
Electricen var en grym bräda på sin tid, härlig att hoppa med.
-
Svenne wrote:Ja, speciellt eftersom looping alltid är bakåt. Det vi surfare kallar loop heter ”Bunt” om man är flygare.
Speciellt skulle jag vilja kalla många loopar skruvar eller rollar, eller möjligen volter. -
Typ. En bräda som bär dig, men inte mycket mer. Eller, typ du kan stå på den utan att du blåser, men bara i teorin.
Fast jag har en känsla av att de brädor som kallades sinkers på 80-talet ofta hade betydligt mer volym än en liten vågis av idag. Om jag fattat saken rätt kallades vissa tremetersbrädor för sinkers och en så lång bräda får allt vara rätt smal och tunn för att komma ner i ”sinkervolym” för en normaltung seglare.
Å andra sidan har jag inte tagit hänsyn till att den tidens brädor antagligen hade högre densitet än dagens och därmed behövde lite mer volym för att bära.
