rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Det skiljer fem kilo och en del i styvhet. Fast en del av de korta breda nybörjarbrädorna kan hantera en stor formularigg rätt bra efter vad jag har hört.
-
Kan man inte bara leta upp nån begagnad snutbil? Brukar inte de ha galonklätt baksäte?
-
Jag ansluter mig till ”Kroka inte ur”-lägret. Om jag släpper bommen i ett kastfall så fortsätter masten vanligen rakt ner mot nosen, medan det annars blir mer av en cirlekrörelse med masten pekandes mot lä.
-
Xavier wrote:Ingen som funderar på katamaraner? Två personers, 18fots F18 tex. eller en personers A-kat? Dessa kan man säkert få upp i 20 knop. Kastfall kan man få om nosen dyker och plana gör man redan i 3-4 sekundmeter. När det väl blåser 8 m/s så bytar man till surfbrädan och planar vidare.
Hur spockar man med en F18?Jag tycker en av de roliga sidan med vindsurfingprylarna är mångsidigheten. Det finns vindsurfingprylar som funkar bra i stora vågor och vindsurfingprylar som går att göra freestyletricks med och som samtidigt matchar det mesta i segelbåtsväg när det gäller fart rakt fram.
-
Så länga man planar jo. I ickeplaning mårkte jag dock att en gammal RRD-slalomkossa från -95 gick som ett spjut jämfört med (likaså ickeplanande) korta breda moderna brädor.
Att det sen är lite skillnad på hur tidigt den korta breda och den gamla slalomkossan planar är en annan sak.
-
Jag tycker att det finns två saker som ställer till det när man har för stort segel på brädan. Dels tenderar brädan att kännas trög i gipparna och tappa farten för mnsta lilla misstag, dels funkar inte pumpning som vanligt. Man kan pumpa sig upp i planing, men så fort man slutar pumpa så slutar man plana.
-
donpedro wrote:Jag tror nog att många av ”dom där typerna” skulle segla skiten ur dig både på en segelbåt och på en surfbräda. Sen beror det väl lite på vad det är för båt om den ska gå dubbelt så snabbt.
Jo, det finns några båttyper som har fartprestanda som liknar en surfbräda, men de är rätt få och det finns inte så många såna båtar. Trots allt kryssar en formula i närmare 17 knop och så fort går rätt få båtar. Vår m22 går knappast mycket fortare än 10 knop och vi blir ändå rätt sällan frånseglade, så min gissning är att en hyfsad surfare hävdar sig mot de allra flesta båttyper. -
Vad gäller midjeselens nybörjarvänlighet så har jag mina tvivel, även om de är baserade på en antik sele.
Min första sele var en bröstsele, för er som inte minns så är det en midjesele med axelband. Jag tyckte den var helt värdelös, den åkte hela tiden upp så kroken satt alldeles under hakan eller så, vilket naturligtvis betydde att linorna kändes för långa och inget funkade. Efter en sommar köpte jag en sittsele och förträngde att jag hade haft en bröstsele. Med sittselen funkade seglingen genast och seglingen förbättrades enormt.
Några år gick och en dag upptäckte jag min gamla bröstsele. Jag hade lånat ut sittselen till brorsan så jag tänkte att då provar jag väl bröstselen under tiden då. Döm om min förvåning då den inte åkte upp en centimeter, kroken satt nästan lika lågt som med sittselen och det var inga problem att segla med riktigt långa linor och rejält tryck i seglet. Däremot var det inget vidare bekvämt, selen klämde rejält kring midjan.
-
Det funkar bra. Det är inte säkert att den stora brädan blir ”för stor”, snarare kan den bli din lättvindsbräda när du blivit bättre. När man blivit duktig brukar man ju tycka att jättesmå brädor är grymt kul, men oftast blåser det för lite för de brädorna och då kommer gamla stora brädan fram.
-
Calle, du har inte möjligen haft förmånen att segla de olika freewavemodellerna, eller är det bara vågisarna du har kört?
-
Enda problemet är väl att moderna brädor är lite ömtåliga och kan få en del dingar ombord på en båt. Jag vill minnas att ”ombord på båten” var en av poly-brädornas starka sidor.
Fast med en bra boardbag, så är det nog lugnt. En grej jag drömmer om är att luffa omkring i skärgården med en båt fullastad med surfbrädor och hålla surfkurser vid de olika bebodda öarna. Vore ju inte fel att till exempel lära de där typerna i sandhamn vars seglarjacka kostar som en sprillans formula att surfa. 🙂
-
Ola H. wrote:Även om detta kan vara en effektiv teknik för snabbåkning så är det nog en bra ide att även träna in lite alternativa seglingssätt, om inte annat inför vågseglingen på Torö. När det gäller vrsitsträckningen är en fördel med de flesta freewavebrädor att de har ett aningen mer välvt däck vid bakfoten än motsvarande vågis.
Jo, när man vågseglar är det ju ofta bra att stå lite mer upprätt, och jag har märkt att mina nya vågsegel (simmer crossover) tenderar att automatiskt få mig att stå lite mer på bekostnad av det där sista i kontroll i de övre vindregistren.
Ola H. wrote:De flasta hyfsat små brädor går att chophoppa med. Gissningsvis är en super-x-bräda allra bäst – snabb rocker, snabbt scoop som är gjort för att inte bromsa när det slår i en våg, hyfsat stabilt byggd etc. En freewave/crossover funkar dock också bra till detta.Jo, i princip har jag stått och vägt mellan superx-trad och freewave-trad av just det skälet men lutar åt freewave på grund av den något högre vågpotentialen. Två rena vågisar har inte känts som ett alternativ.
Ola H. wrote:Våg-freewave-formula täcker helt säkert in alla seglingsbara vindar och även men en tämligen lite freewave har du bra med överlapp med en formula.Jo det kan jag tänka mig. Jag körde 9.7 på min Techno2 i lördags eftersom vågisen saknar fena och är klart impad över hur mycket vind den kombon tål om man bara har rätt trim, och formulakillarna tyckte inte det var några större problem att hålla 11.5. Sen hade det ju varit roligare att segla en mindre bräda i det vädret men det är en annan sak, överlapp har sina fördelar. Jag hade antagligen kunnat segla sjukt fort med min RRD och 7.8 också i lördags.
Ola H. wrote:I teorin behöver du samma volym som din kroppsvikt+ utrusntingen vikt (högt räknat 20 kilo) för att stå helt torrskorr. Det skulle bli ca 90 liter i ditt fall. Med bara aningen med vind guppar jag runt hyfsat på 70 liter (jag väger som du just 69-70) men då är det som du säger rätt jobbigt. Med 80 liter är jag klart mer komfortabel och sjunker egentligen bara nämnvärt om jag står fel på brädan. Med 90 liter öker konfortnivån ett steg till och vid 110 liter är det en riktig kork där inte ens felbelastingar straffar sig längre. För varje steg blir det desutom allt enklare att ta höjd när man inte planar.Jag skulle säga att både knappa 80 och knappa 90 liter är bra storlekar på en freeewave för dig. Det skiljer troligen inte nämnvärt i planing och effektivitet (med segel på säg 5.7), men med den större brädan köper du dig komfort i lättvind på bekostnad av hanterlighet när det blir bra vågor eller i vågor med mycket vind. På plattvatten är det inga direkta problem att hållla en 90-liters crossover/freewave även i fullpung 4.5.
Dåså. Om bara FW86:an klarar att hantera 5.0 bra så kan det vara gott nog. Trots allt borde 5.0 räcka för alla utom de allra minsta vågisarna, även om vågisen kanske går igång senare än freewaven i 5.0-vindar. -
Som M22-ägare är jag mer kluven, och känner inte riktigt igen mig. Visst är det lite bökigt att ha surfprylarna i lägenheten och så men det är en del pyssel med att komma ut till båten med. Det ska rotas fram sovsäckar, ligunderlag och annat, det ska handlas mat för några dagars skärgårdvistelse, maten ska stuvas i båten, hamnkapellet ska plockas ner, seglen ska rotas fram och sättas, allas packning ska stuvas i båten och lite annat pyssel. Sen kan man segla iväg.
Seglingen är inte alls samma upplevelse, tycker jag. Betydligt mer av social grej, men inte alls samma härliga fartkänsla. Men visst, fördelen är ju som sagt att man kan vara ute i flera dagar och på så vis kan se mer än bara ett enda vattendrag. Samma segelställ oavsett vind är en annan fördel.
Däremot håller jag inte med om att man är så fokuserad på fräset runt brädan, jag både kryssar och slörar en del och en viktig orsak till att jag drömmer om en formula är att man faktiskt borde kunna sticka ut på rätt långa utflykter om man är några stycken. En formula är ju trots allt grovt räknat dubbelt så snabb som en segelbåt så man borde hinna två dagsetapper för segelbåt på en dag, även om det förutsätter att man kan hålla sig i planing. Sen är klart, det är svårt att ta med sjökort på en formula och det finns ju en och annan grynna i skärgården… Jag har alltid tyckt att det är ballt att faktiskt ta sig nånstans när man surfar och inte bara segla fram och tillbaka, jag har seglat tvärs över kalmarsund en gång, kryssat från Röhälla till Stora rör en annan och så vidare.
Nämnde jag hur många brädor jag hade kunnat köpa för de pengarna vi la på båten? Eller hur kul det inte är att ligga i båten och snickra när det är -15 och mörkt en vardagkväll? Eller hur kul det är att ha lovat fixa en segeltur när prognosen säger att Torö just ska gå av utav helvete?
/Rasmus – Seglarn som drömmer om mer surf.
-
Brädan som funkar till allt är nog en freestylewave. Riktigt vilken storlek du ska ha vet jag inte, det beror lite på hur tung du är och vilket vindregister du anser vara viktigast/vad det brukar blåsa. Snabb att blasta med och funkar att rida lite mindre vågor med och man kan snurra segel också. I vissa delar av Australien brukar det skojas lite om att folk bara har en femnolla för det är den enda storlek som nånsin används och där ska du väl ha en bräda som funkar till femnoll. Eller om det nu var fyrsju eller nåt.
Att vattenstarta en lite mindre bräda är både lättare och svårare än en lite större. Lättare för att brädan flyter lite mindre högt så du måste inte komma lika högt upp, är den riktigt liten kan tricket att bara sänka häcken, kliva på och sen traska framåt mot mastfoten funka. Svårare för att den är känsligare och reagerar på betydligt subtilare signaler än en 130-litare gör. Skota in plötsligt och nosen sjunker. Skota ut lika plötsligt och häcken sjunker om du inte kliver fram, och så vidare.
En ren vågis tror jag inte du är mogen för än, det är nog en fördel att ha seglat en FSW på 85-100 liter ett tag först så du lär dig småbrädetekniken först. Visst, det finns stora lättvindsvågisar men de är inte nybörjarvågisar utan väldigt specialiserade ”guppa ut, rid in”-brädor eller mellanvindsvågisar för tungviktare. En gammal tumregel (som liksom andra tumregler ska tas med några nypor salt) är att en allroundvågis ska ha samma antal liter som din vikt i kilo, en hårdvindsvågis tio liter mindre, en lättvinds tio liter mer. Noteras bör att regeln gäller traditionella vågisar, när det gäller stubbies behöver de flesta gå ner lite i volym.
-
Här seglades det med toktryck i 9,7 på Görväln. Eller, utanför Görvälnsbadet var det lite si och så med vinden, men jag seglade över till Bolinderstrand och där var det toktryck. Jag blev påmind om vad lite trim kan göra, 2 cm framflyttad mastfot ändrade seglingen från ”Hjälp, släpp av mig”, till ”Faster baby, faster!”.
Ska man vara lite neggo så kan man väl säga att segling med stora formulasegel antagligen inte direkt påskyndar läkningen av diskbråcket jag fick i mitten av augusti.
