rasmus_w
Forumsvar skapade
-
Knappast sol men kanske 10 m/s. Eller ännu troligare att vinden plötsligt ökar till nästan kuling, att alla kör toköverriggade i några minuter, nån hinner byta till 4.5 och vågbräda och segla en vända, sen blir det stiltje, snubben på vågis får simma iland och så börjar det ösregna.
30 minuter senare upprepas hela scenariot.
-
Tror osäkerhetsfaktorn stavas regn. Brukar typiskt betyda stora lokala variationer i vindstyrka.
-
Sen påstås väl ofta att om man har samma och ”lagom” drag i seglet på en slalom och en freeride så är de ungefär lika snabba båda två. Skillnaden är väl snarare att när man har tokmycket drag i seglet så tappar man kontrollen på freeriden medan slalombrädan behåller sin kontroll och ökar farten.
-
Det konstigaste är väl ändå att sånt där kallas loopar. Berätta för en flygare att våra snurrar kallas för loopar så skakar de bara på huvet. De är ju inte ens raka längre.
-
Vad har du för mastförlängare? En del mastförlängare är inte så bra när man ska dra nedhalet hårt. Är rullarna väldigt små blir det t.ex. mycket friktion i nedhalet, ju större rullar desto bättre. Jag kunde dra mycket hårdare när jag fick tag på en Streamlined.
Vad gäller masten så kan den mycket väl vara för styv, kolla om du kan hitta nån begagnad Gun-mast här på konfen, det skulle nog ge en betydligt trevligare rigg.
-
Nummer ett för att hoppa högt är väl att det blåser riktigt hårt. Det är knappast nån slump att Pozo-localsen hoppar så sjukt högt. Leta efter lite klipp på Jonas Ceballos, framförallt lite äldre klipp, han har haft en fotskada som under de senaste åren verkar ha hindrat honom från att hoppa riktigt högt.
-
Oåxen wrote:Jag tycker att packtejp ger för mycket ”rynkor” och ”veck” att slipa. Plastfolie tycker jag är för stretchigt, ger för lite tryck på lamineringen.
Det är skillnad på plastfolie och plastfolie. Snackar vi gladpavk och liknande som man täcker över mat med så fattar jag inte hur man ska kunna använda den utan att slita sönder den. Får man däremot tag på en rulle ”pallplast”, som man packar lastpallar med, så kan man nog dra lika hårt som när man drar nedhalet på ett Stealth 5.0 om man har lust, pallplast är stark så in i h-e!
-
Fiberspar World cup carbon är anagligen lite styvare än dagens master, men jag är inte säker, och samma längd fanns i flera olika styvheter.
-
Jag tycker det ser ut att vara lite lite nerhal, men är osäker. Akterliket ser rätt löst ut, men lattorna ligger väldigt mycket vid sidan av masten. Andra lattan uppifrån ska peka rakt in mot mastens mitt och eventuellt ska tredje lattan också det.
Fast är det inte rätt mast till seglet så behöver inte den biten stämma.
-
fredrik.ygge wrote:Sumobrottaren var bara ett extremt exempel på att det någonstans finns en gräns.
Tror inte ett ögonblick på att du blir snabbare (på maxfart i hårdvind) av att gå ner från 75 till 65 (allt annat lika – om du t.ex. tränar massor för att gå ner så kan förstås ökad styrka ge positiva effekter). Kolla top 10 på GPS speed. De flesta väger runt 100kg. Någon enstaka ner mot 80kg. Många har nog dessutom matat in sin drömvikt. Tror inte t.ex. inte David White ”bara” väger 125kg. Närmare 130 har jag läst. Att det i princip bara är tungviktare i toppen kan inte vara slump.
Visst, i absolut toppfart i perfekta förhållanden tappar jag kanske lite. Å andra sidan gissar jag att jag väger mer än Karin Jaggi och hon har ju varit över 40 knop.
Sen stämmer det att de snabbaste är rätt tunga, men det är annars en del som skiljer dem åt. Plus att de har en annan sak gemensamt: de är långa! Och de är fruktansvärt vältränade. Dunken är t.ex. den väldigaste karl jag nånsin sett, att stirra in i hans rygg på puben i Bahia Feliz var att stirra in i en flanellklädd tegelvägg. Karln måste vara en halv meter bred och allt är muskler. Ändå kan han göra stående bakåtvolter utan att använda händerna. De flesta av de här killarna har dessutom jättemuskler, bilringar eller inte.
Sen finns det gott om exempel på förhållanden där vikt och storlek mest är ett hinder. I riktigt stökiga förhållanden är det tydligen ofta de små seglarna som har överhanden för att de kan reagera fortare.
Den regel jag har hört är att viktökning bara gör dig snabbare om du inte förlorar nån snabbhet eller rörlighet, därför tror jag att jag blir snabbare av att banta. Jag känner mig betydligt sävligare och klumpigare med en onödig kulmage och därför siktar jag på att banta/träna bort den.
Av samma anledning tror jag att en hel del av (i alla fall toppskiktet) freestylekidsen har potential att speda ifrån de flesta av landets ”speedgubbar”.
Dave White verkar vara en typisk jojobantare, av vad jag förstått kan han gå upp och ner tiotals kilo på bara nån månad eller så, vilket är vanligt hos rejält överviktiga. Dessutom misstänker jag att han tränar lite väl hårt, han har i intervjuer sagt att han tränar sex dagar i veckan och då är risken stor att kroppen aldrig får återhämta sig. Jag försöker själv se till att få till enstaka träningsfria veckor, vikten brukar rasa rätt rejält under de veckorna.
-
Tillägg: Läste just lite mer ingående på sidan och inser att det är ett gäng töntar som inte borde marknadsföra produkten själva. Som det låter på dem så vattenstartar riggen sig själv mer eller mindre med en sån grunka på och det köper jag inte. Jag kan se flera situationer när grunkan kan försvåra vattenstarter. Och jag tror inte på att den hindrar seglet från att bli överspolat med vatten. Men en sak är jag helt övertygad om: Man slipper det där apjobbiga läget då bommen pekar rakt ner i vattnet.
-
Hur mycket nedhar som behövs varierar stort mellan olika segelmodeller, men visst, freeridesegel kan ha lite lösare akterlik än ett vågsegel om det är ett freeeride med dragning åt race-hållet. Fast generellt brukar freeridesegel ha rätt tajta akterlik jämfört med t.ex. freerace och i ännu högre grad racesegel.
-
Jag var i Haapsalu en vecka i våras, men utan surfprylar. Det sved i själen, det blåste så in i h-e hela veckan. Kusten där är väldigt långgrund så jag gissar att det kanske inte finns så himla många bra vågställen, men å andra sidan borde dyingarna kunna bygga ända från öresund vid sydvästvind, så om det finns nåt ställe med vågseglingspotential så är det nog ofta bra vågor där.
-
Äh. Vill man göra det enkelt att vattenstarta är det helt rätt tänkt. Jag har tappat räkningen på hur många gånger bakänden på bommen ”fastnat” i vattnet och seglet har sjunkit tillbaka i vattnet med bommen pekandes spikrakt ner. Dags att sparka och slå på seglet så det lägger sig rätt igen. Med bara lite flytkraft vid bomnocken så hade seglet blivit mycket lättare att få upp. Visserligen kan det nog ändå ”fastna” sådär (flytgrunkans vikt tynger dessutom ner bommen och borde öka risken lite), men det skulle inte alls bli lika jobbigt att få upp seglet ur vattnet igen. Och snackar vi formulasegel kommer ett gäng svordomar i det läget.
Och ja, jag vet att knepet för att rädda situationen när bommen ”fastnar” sådär är att pressa ner masten i vattnet illa kvickt, så numer händer det där nästan aldrig mig, men visst fan hade en sån där grunka besparat mig en och annan svordom genom åren.
